Klockan ringde 05.45, 06.41 plingade Bell på Trix dörr, sedan ringde hon på feletonen och en yrvaken Trix svarade, kl 06.49 gick tåget, och vi satt på det. Vilka har skillsen!?!

Söndagen såg ut ungefär som lördagen, vi åt frukost ombord, hade ett litet möte, "gick upp märsråt" på focken och storen, skrubbade däck och röstbänkar och gjorde skeppet fint! Öppet skepp drog igång vid 12 och Bell guidade med Trix klickandes på kameran. Vi vet inte riktigt hur många besökare vi hade idag med det var lite lugnare än förgående dag. Idag sken solen men det blåste kalla vindar över oss, som landgångsvakt blir det lätt lite kyligt och mössan ville gärna pröva sina vingar.

När klockan slagit tre och det var dax för trefikat som vi alla väntat så spänt på traskade Bell ner i byssan för att hämta upp de underbara färgglada kärleksmumsen. När alla kommit ner höll Bell ett kaktal eller baktal:

Eftersom vi älskar Ostindiefararen, och att få vara på den, och alla underbara människor ombord så bestämde vi oss för att baka kärleksmums. Eftersom vi är Bell & Trix så kom vi på den briljanta iden att färga kokoset, som smakade skit, men u har det torkat och smakar helt okej.

Sen kom Trix ner lagon för att trycka in lite "Typ", "Tror vi" och sen avsluta med ett "Varsågoda"! Vi skrämde nog några som itne ville smaka men vi hoppas att de alldra flesta tyckte om dem och kände lite extra kärlek och uppskattning för skeppet och allt däromkring!

När man kommer hem sent på eftermiddagen och går raka vägen in i dushen, och vrider på varmare vatten var tredje minut i ett desperat försök till att minska på träningsverken, då har helgen varit alldeles PERFEKT!

/Kärlek till er alla från oss, Bell & Trix