Efter en tur hos Legolas var vi på väg ut, vi träffade Danne och hans vän som hade ett namn men det var inte Edgar och tog en snabbtur till Mc Donalds innan vi var redo för kvällen.

Vi vandrade omkring ett tag tills vi kom till Hötorget där vi gick till en pub som också hade ett namn, ute var det åtminstonde -20 grader så det var en lättnad att komma in, det måste ha varit i alla fall bara -10 eftersom alla gick och drog i dörren hela tiden. Vi satt i baren en stund innan vi gick och satte oss med Danne och vännen igen. Efter en stund befann vi oss vid ett element och två snubbar från Piteå som pratade roligt.

Danne och vännen ville gå vidare så det gjorde vi, till Medis kom vi och väl där så fick vi reda på att Danne och vännen skulle hem om bara en liten stund så vi gick till tunnelbanan istället, åkte till t-centralen och kom fram till att vår första buss inte skulle gå än på åtminstonde två timmar så vi tänkte att vi åker till något random ställe så länge. Nu har vi i alla fall varit i Fittja.

När vi trodde att klockan började närma sig buss åkte vi till Telefonplan, endast för att upptäcka att det var minst två timmar till kvar innan bussen gick. Det slutade med att vi satte oss på en annan buss som gick till Älvsjö station, och när vi kom dit hände det en sak som gjorde att vi trodde vi drömde. Seriöst.

Vi var de två sista på bussen och vi skulle gå av på slutstationen, så helt plötsligt händer det här:
Busschaffören; Vart ska ni åka? Eller ska ni åka pendeltåg?
Trix; Nej, alltså, vi ska till Fru Marias väg men det går ingenting dit på jättelänge så vi bara åker runt...
Busschaffören; Men jag kan köra er dit.. Som en julklapp!

Så han körde oss dit, snacka om att vi tappade hakorna! Helt plötsligt var vi hemma och det blev varmt och det kändes som att vi kanske skulle överleva natten i alla fall.

Busschaffören förstår nog inte vad han har gjort, men vi är honom evigt tacksamma!