Stallet, det var länge sen. Idag bjöd jag in Bell på en tur till min moders häst som råkar stå i ett stall med massa andra hästar. Vi tog på oss den stora uppgiften att rida mammas och en av hennes vänners hästar.


Nexy

Mamma har ett engelskt fullblod vid namn Make My Day xx, men vi kallar honom för Mårten (ja, det händer att vi lägger till Gås efter). Den andra vet jag inte vad det är för ras, men den är liten i alla fall. Nexy heter den.


Mårten

Jag började med att rida Mårten, Bell började med Nexy. Mårten + galopp alltså. Verkligen helt fabulous! Det går så fort att man nästan tappar kontrollen, då ska vi inte tala om hur fort det hade gått om man släppt efter. Den härligaste känslan i världen, flyga fram i galopp. Shit vad jag har saknat det.


Mårten

Efter ett tag så bytte vi polle och så kom mamma och ägaren till Nexy ner till manegen. Mamma tyckte det var dags att lära upp mina tre-fyra år gamla skills så she made me work that horse. Mina ben är som spaghetti, bokstavligen! När hon insett att jag faktiskt lyckades ganska bra med det där övergick hon till att lära upp Bell, hon har ju också gamla skills så det var väl dags där också. Även det resulterade i spaghettiben.


Mårten, en svårtagen bild då han andades så det immade igen på linsen hela tiden!

Efter den här turen har jag insett att jag måste åka till stallet oftare och rida för jag har saknat det otroligt mycket, dessutom vill jag kunna rida utan att dö efteråt och det är alltid roligast att rida när man vet vad man håller på med!

Nu ska jag duscha, sen ska jag seriöst sova.

Puss
Trix