..  Ja, hur ska man börja en sån här historia?

Dagen började med att Trix inte mådde så bra för Stockholm hade typ matförgiftat henne eller nått, Bell däremot var taggad som fan och släpade runt Trix för att få fart på henne, inte uppskattat från den sämre mående sidan. Men vi blev klara i alla fall och tog oss till den lilla förorten (har vi numera fått lära oss att det är från säkra källor) Orminge.

Där träffade vi Max som tog oss till en ille med hatt som vi åt mat hos, där träffade vi även Legolas och konstaterade att vi inte riktigt passade in bland Max vänner. När vi ätit klart hade vi lyckats få i oss både ett och två och fem glas vin, dessutom delat på den första champagneflaskan, sen bar det av mot bussen som skulle ta oss till ett enligt Max skitbra ställe med utsikt över fyrverkerierna. Så dit åkte vi.

Tolvslaget firade vi isär p.g.a vissa irriterande distraheringar som hade tankar om att det fanns något som hette "nyårskyss". Vi har nu kommit fram till att det är bullshit därför att man ska kyssas under mistlar på julen inte under fyrverkerier på nyår när man är full. Den andra champagneflaskan öppnades i alla fall och vi lyckades väl få i oss några klunkar innan vi insåg att vi nog inte skulle ha mer och Bell fick Trix att lova att skydda champagneflaskan med sitt liv. Det var en tung jävla flaska ska ni veta.

Legolas som knarkar medicin och därför inte förtärde någon alkoholhaltig dryck tog hand om oss och visade vägen. Vi bästämde oss i absolut sista sekund för att lyda Legolas och följa med hem till Calle på hans hemmafest, där var det livat vill jag lova. Har aldrig stött på en så ljudisolerad lägenhet förut, stängde man ytterdörren så hörde man inte ens att det spelades musik där inne men kom man in så förstod man inte hur det kunde missas utifrån.

På väg till Calle mådde Max inget vidare bra och bestämde sig för att hiva ur sig maginnehållet i en lagom placerad papperskorg på tunnelbanestationen, ganska ofräscht om ni frågar oss.

Vi occuperade i alla fall en säng och låg kvar där till Adam kom, vi hade sen innan bestämt oss för att bitchslapa honom för att han dissat oss tidigare. Vi kan väl lugnt säga att det misslyckades totalt då Bell inte orkade lyfta handen eller knappt ens titta på honom och Trix försök resulterade snara i något slags smekande. Snacka om oflyt.

Efter att vi hade legat där ett tag var Legolas tvungen att åka hem för att låsa upp dörren för sin syster så vi bestämde oss för att också åka hem. Vi landade hemma hos Max efter en 17-årig bussresa och vi lämnade hans hus när Bell var kapabel till att gå igen, vi åkte hem och tog det lugnt resten av kvällen.

Puss
Bell & Trix